Ifall de sista kronorna förs ut ur den organiska ekonomin och till fullo ersätts av krediter (skulder på kronor) som genom dess ränta genererar vinst under omsättningstiden kommer fördelningen av resurser i samhället självfallet bli än mer skev med tiden.
Likviditetskraven kan därtill komma att sjunka mycket drastiskt (till luft och ingenting) då kontanternas avskaffande också innebär att det inte går att förflytta storbankernas tillgångar från deras riksbankskonton ut i den organiska ekonomin via kontantuttag. Detta gör storbankerna osårbara från bankrusningar, en sårbarhetsfaktor som var en huvudfokus i Basel III-reglerna.
Frågan är då hur de privata affärsbankerna skall behålla allmänhetens förtroende, just då fattigdom breder ut sig allt mer i samhället och vinsterna aldrig varit högre, när det redan nu visar sig allt svårare:
”Eriksson menar att om man tillåter att kontanterna marginaliseras som betalningsmedel kommer bankerna att kunna ta mer betalt för kortbetalningar.
– Då kommer man att höja avgifter på korten ordentligt för då finns inget alternativ. Det är det som är syftet med bankernas strategi.”
http://www.svd.se/naringsliv/pengar/forre-rikspolischefen-startar-kontantuppror_4342435.svd#
Elendhil 